-
grattis på födelsedagen. käraste du
jag saknar dig så att det skär i hjärtat
ville bara säga det.
Det är en jobbig tid nu. Jag vet inte varför och jag kan inte förklara det, allt har repats upp och jag orkar inte längre låtsas. Jag saknar dig, jag saknar dig, jag saknar dig - så det gör ont. Men jag måste försöka, jag vet.. samma gamla visa dag in och dag ut. Trött på att det inte förändras, blir bättre eller blir hållbart. Trött på att gå runt och vara ledsen, att sakna och känna mig värdelös. Trött påt... tänkte kanske ägna mig åt min skrivblogg ett tag. Ah det tänker jag nog. Vi får se. Sitter just nu med tända ljus, krypit ner så långt under täcket som möjligt, man känner sig så liten - så oerhört liten och man kan inte göra något åt det. Jag är så trött.
Har mkt att göra också.. kanske skriver i helgen då. Eller ah.. kanske innan, kanske efter vem vet?!
Det skulle kunna vara det värsta jag någonsin gjort.
Avslutar kvällen med denna bild och några rader som får tala för det hela.
Klart jag saknar dig, varje dag. Dagarna går och känslan av att du kanske skulle komma där i din röda lilla bil och tuta på mig när du åker förbi.. ja den börjar tona bort. Jag vet ju att det aldrig kommer att inträffa igen, det kommer aldrig vara du som plingar på dörren eller sitter och skrattar åt mina tomma och ihåliga skämt, ja du vet jag saknar dig bara. Känslan av att det är dig jag såg gå förbi eller att det var din röst jag hörde, den är nog värst. Den våldgästar mitt sinne, liksom de är som om mitt psyke håller dig vid liv. Så jävla mycket vid liv. När jag vaknar upp ur mina dagdrömmar om att verkligheten inte är så himla skärande och förskräcklig som den är, ja då blir jag lika besviken varje gång… de är som om jag aldrig lär mig. Lär mig att du är borta. Du lärde mig aldrig att släppa taget. Jag blir lika arg varje gång när någon ber mig att leva i nu:et. Vadå leva nu?! Om man fastnat då? fastnat i vad som kunde ha vart och vilka som inte finns med på vägen längre. Hur ska man leva vidare när de bästa tas ifrån en?! De är ju bara en patetisk tanke att ens tro att man kan gå vidare. Jaja och nu vet jag att ni sitter här och tänker att jag är helt sjuk i huvudet. Men ja säg mig då hur jag ska gå vidare? Släppa taget. Man släpper aldrig taget, de finns kvar i en alltid, djup där inne. Så sitt inte och flina åt mig och tänk för guds skull inte att jag har fel, för ni vet innerst inne att man släpper inte taget. Man släpper fan inte taget. Jag är trött på att människor tror att jag klarar mig och att de inte tar på mina krafter. Jag håller på att brytas ner, dämpas, insjunkna. Jag känner mig så liten, så oerhört liten, ja så där hjälplös och skör ni vet. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här verkligen?! Jag har väldigt svårt att se att det kan bli som det brukade va, ja ni vet i alla fall i närheten. De är som om “mitt psykiska lilla jag” inte låter mig tro att det kan bli bättre. Ne det blir nog inte bättre än så här. Jag är rädd.
Klart jag saknar dig, varje dag. Dagarna går och känslan av att du kanske skulle komma där i din röda lilla bil och tuta på mig när du åker förbi.. ja den börjar tona bort. Jag vet ju att det aldrig kommer att inträffa igen, det kommer aldrig vara du som plingar på dörren eller sitter och skrattar åt mina tomma och ihåliga skämt, ja du vet jag saknar dig bara. Känslan av att det är dig jag såg gå förbi eller att det var din röst jag hörde, den är nog värst. Den våldgästar mitt sinne, liksom de är som om mitt psyke håller dig vid liv. Så jävla mycket vid liv. När jag vaknar upp ur mina dagdrömmar om att verkligheten inte är så himla skärande och förskräcklig som den är, ja då blir jag lika besviken varje gång… de är som om jag aldrig lär mig. Lär mig att du är borta. Du lärde mig aldrig att släppa taget. Jag blir lika arg varje gång när någon ber mig att leva i nu:et. Vadå leva nu?! Om man fastnat då? fastnat i vad som kunde ha vart och vilka som inte finns med på vägen längre. Hur ska man leva vidare när de bästa tas ifrån en?! De är ju bara en patetisk tanke att ens tro att man kan gå vidare. Jaja och nu vet jag att ni sitter här och tänker att jag är helt sjuk i huvudet. Men ja säg mig då hur jag ska gå vidare? Släppa taget. Man släpper aldrig taget, de finns kvar i en alltid, djup där inne. Så sitt inte och flina åt mig och tänk för guds skull inte att jag har fel, för ni vet innerst inne att man släpper inte taget. Man släpper fan inte taget. Jag är trött på att människor tror att jag klarar mig och att de inte tar på mina krafter. Jag håller på att brytas ner, dämpas, insjunkna. Jag känner mig så liten, så oerhört liten, ja så där hjälplös och skör ni vet. Jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här verkligen?! Jag har väldigt svårt att se att det kan bli som det brukade va, ja ni vet i alla fall i närheten. De är som om “mitt psykiska lilla jag” inte låter mig tro att det kan bli bättre. Ne det blir nog inte bättre än så här. Jag är rädd.
Jag är trött på att...
Vara liten. Falla neråt. Låtsas som att jag mår bra. Ljuga om att jag mår bättre. Försöka ta mig upp utan något som helst resultat. Känna extrem ångest. Inte längre orka något. Känna att man håller på att dö ut. Hoppas på en förbättring. Sakna dig. Dölja hur jag egentligen känner.Sömnproblemen aldrig vänder. Känna oro och oreda. Känna att jag har allt att förlora. Drömma om att du fortfarande finns här. Känna extrem rädslan om livet. Göra mina nära och kära besvikna. Mentalt dö ut varenda minut som går. Trycka ner mig själv. Jag inte vågar. Plågas av vetskapen om att jag inte kan bli bättre. Inte kunna släppa det. Göra mig själv besviken. Se ner på mig själv. Hoppas att du skulle kunna komma tillbaka. Känna mig otillräcklig. Vara ledsen. Depressionen bara ökar. Känna mig osäker. Vara ensam. Önska att jag hade kunnat gjort något. Tänka tillbaka. Höra att jag måste gå vidare. Ingen ser. Stå i bakgrunden. Drömma om hur saker och ting har varit. Gråta mig till sömns. Inte kunna förklara det. Inte komma någon vart. Känna ett starkt behov av att inte glömma. Vara tvungen att tänka på det. Känna mig som ett jävla offer. Mentalt plåga mig själv. Ingen förstår. Längta efter något som är så långt borta. Bli dömd av andra människor som i själva verket inte vet någonting. Må dåligt. Vakna på morgonen och inse att inget går att göra åt de rödsprängda ögonen från kvällen där innan. Vara tom. Ha ett starkt trygghets behov. Skaka av rädsla. Vara mentalt överbeskyddande. Tro att det värsta har hänt om någon inte svarar. Plågas av minnen. Ingen tror på mig. Gå ner i vikt. Inte längre passa in. Vänta på bättre tider. Inte se någon mening i det hela. Inte orka bry mig. Vakna mitt i natten med kramper. Gömma mig bakom ett skal. Bli tagen förgivet. Ha ett sådant starkt kontrollbehov. Känna mig missförstådd. Ständigt vara negativ. Ha mardrömmar. Gå runt med gråten i halsen. Känna mig värdelös. Inte kunna hantera det. Gå sönder. Försöka vara stark. Känna mig otroligt svag. Inget hjälper.
Till sist ville jag bara säga att jag är trött på allt.
Till sist ville jag bara säga att jag är trött på allt.
50 saker som gör mig glad.
Eftersom att jag verkligen är på det dåligaste humöret någonsin och allting bara känns tungt och jobbigt tänkte jag att jag kunde försöka skriva ihop 100 saker som gör mig glad. Dels för att peppa mig själv till något positivt men även för att bevisa för mig själv att det finns bra saker här i livet. Börjar med 50 grejer.. fortsätter någon annan dag för fyfan vad detta var kämpigt att få ihop.
1. Min fantastiska familj 2. Min underbara pojkvän Simon 3. Roliga minnen 4. Mina kompisar 5. Varma sommarkvällar 6. Bamsekramar 7. Lukten av vår 8. Fotografering 9. Kött, pommer och bearnaisesås 10. Tjejtidninagar med roliga sexspalter i 11. Att hålla handen med den man tycker om 12. Laga mat 13. Smink 14. Få uppmärksamhet 15. Bada, långa och varma bubbelbad 16. Vakna upp till ljudet av sjungande fåglar en sommarmorgon 17. Djupgående samtal med mina kära vänner 18. Åka bil 19. Köpa ny saker 20. Photoshop 21. Att tänka på min framtid 22. Filmkvällar med min pojkvän 23. Slowmotionspola westlifefilmer med Sandra och Sascha 24. Nya saker 25. Skor 26. Uppskattning 27. Spela tvspel med min lillebror 28. Långa ensamma promenader spendrandes med mina tankar och musik 29. Långa naglar 30. Prova nya maträtter 31. Cykla hem sena sommarnätter 32. Doften av grillat kött 33. Dricka äckligt mycket alkohol och dansa hela natten 34. Att bli pussad i pannan 35. Vara bäst på något 36. Äta godis tills jag håller på att spy 37. Sleepovers med försök att dygna, vilket jag aldrig lyckas med 38. Sova under en vacker stjärnhimmel 39. Powerwalka med mina vänner 40. Prata skit 41. Att bli överraskad 42. Kinamat 43. När pappa retar nina om hon tar hem någon kille 44. När min lillebror svär 45. När Simon gett mig en hejdå kyss innan han ska gå men sedan vänder och går tillbaka och kysser mig igen typ åtta gånger innan han går på redigt 46. Kvällsdopp en varm sommarnatt 47. Att vara spontan 48. Ruset efter att ha gjort något bra 49. Hemmafester med waka waka dunkandes ur högtalarna 50. Vara random och göra saker ingen förväntar mig att jag ska göra
(Detta inlägg är tidsinställt eftersom att jag går i skolan tills 20.30 idag)
1. Min fantastiska familj 2. Min underbara pojkvän Simon 3. Roliga minnen 4. Mina kompisar 5. Varma sommarkvällar 6. Bamsekramar 7. Lukten av vår 8. Fotografering 9. Kött, pommer och bearnaisesås 10. Tjejtidninagar med roliga sexspalter i 11. Att hålla handen med den man tycker om 12. Laga mat 13. Smink 14. Få uppmärksamhet 15. Bada, långa och varma bubbelbad 16. Vakna upp till ljudet av sjungande fåglar en sommarmorgon 17. Djupgående samtal med mina kära vänner 18. Åka bil 19. Köpa ny saker 20. Photoshop 21. Att tänka på min framtid 22. Filmkvällar med min pojkvän 23. Slowmotionspola westlifefilmer med Sandra och Sascha 24. Nya saker 25. Skor 26. Uppskattning 27. Spela tvspel med min lillebror 28. Långa ensamma promenader spendrandes med mina tankar och musik 29. Långa naglar 30. Prova nya maträtter 31. Cykla hem sena sommarnätter 32. Doften av grillat kött 33. Dricka äckligt mycket alkohol och dansa hela natten 34. Att bli pussad i pannan 35. Vara bäst på något 36. Äta godis tills jag håller på att spy 37. Sleepovers med försök att dygna, vilket jag aldrig lyckas med 38. Sova under en vacker stjärnhimmel 39. Powerwalka med mina vänner 40. Prata skit 41. Att bli överraskad 42. Kinamat 43. När pappa retar nina om hon tar hem någon kille 44. När min lillebror svär 45. När Simon gett mig en hejdå kyss innan han ska gå men sedan vänder och går tillbaka och kysser mig igen typ åtta gånger innan han går på redigt 46. Kvällsdopp en varm sommarnatt 47. Att vara spontan 48. Ruset efter att ha gjort något bra 49. Hemmafester med waka waka dunkandes ur högtalarna 50. Vara random och göra saker ingen förväntar mig att jag ska göra
(Detta inlägg är tidsinställt eftersom att jag går i skolan tills 20.30 idag)
